Matpsykologi

Vare sig det gäller karaktärsfullt rött vin från Bordeaux, sexigt bubbel från Champagnedistriktet, soppor gjorda på havets frukter från södra Frankrike, knöliga men aromatiska citroner från Amalfikusten, fräscha viner från Napa Valley, knallröda granatäpplen från Kurdistan, pikant och härligt syrlig ceviche från Peru, läskande äppelmust från Österlen eller söta och färgglada tomater från Viken – finns det en gemensam nämnare. Detta är bara några exempel på platser där mat och dryck praktiskt taget format hela regioner och dessutom ristat in en speciell plats i folks medvetanden världen över. Platser som naturligt ekar mat och allt som hör därtill så fort dessa områden kommer på tal.
Vid det här laget hoppas jag att alla kära läsare förstår att för mig är mat så mycket mer än att mätta magen. Mat intar en speciell plats i mitt hjärta, men ännu tydligare i min hjärna. Det liksom bara sprutar glädje i mig när jag ser hur råvaror och maträtter sätter olika geografiska regioner på kartan. Jag kommer mycket väl ihåg när jag tillsammans med min mamma besökte Österlen en sommar. Som den rebell jag sällan är, snurrade jag runt bland de förföriskt doftande äppelträden och tog en tugga eller två av de olika äppelsorterna. Tugga efter tugga, doft efter doft, form efter form – det var ett helt smörgåsbord av upplevelser från en enda frukt. Hur coolt är inte det?! För mig var det magiskt. För min mamma var det ren och skär huvudvärk. Detta minne har cementerat sig fast hos mig som ett bi på honung. Så fort jag tar en tugga av ett svenskt äpple i full säsong, som avger liknande smaknyanser som äpplena från Österlen, återföds jag liksom på nytt. Adam och Eva kanske ändå befann sig på Österlen nu när jag tänker på det.
I sin omtalade novell "In search of lost time", berättar Marcel Proust om detta. När han förtär en petite madeleine som blivit smekt i en kopp te, upplever han någon slags eufori. Denna lilla fika tar honom hänryckt tillbaka till barndomen i Frankrike. Eller som han själv beskriver: "An exquisite pleasure had invaded my senses, something isolated, detached, with no suggestion of its origin."Härifrån dyker han ned i platsen under hans barndom som banar väg för hans 3000 sidor långa novell. Allt detta tack vare en liten kaka.
Fulländade maträtter och ingredienser – både från dess dofter till dess smaker – formar betydligt mer än geografiska områden. De påverkar även på ett psykologiskt plan. Likt iCloud lagras en doft eller en smak i något sorts märkligt fack i hjärnan i all evighet. Och varje gång denna doft eller smak återupplevs, väcker det fjärran minnen. Likt tonerna till Pavarottis caruso svävar man tillbaka till just den stunden eller platsen som man inte visste fanns där i bakhuvudet.

Comments

Popular Posts